Ja,
väder är ju något vi svenskar lägger en hel del tid att snacka om.
Därför får du här en möjlighet att bli din egen meteorolog! Lägg några
minuter på dessa rader med fakta och du kan sedan titulera dig "den
lille väderstrategen"!
Ja, det mesta av vädret "försiggår" i den relativt korta troposfären, längst ned...
Varmfront
Väderobservation
vad innehåller den?
Och här ett absolut unikum - en väderkarta handplottad av yours truly själv:
Jag lyckades få med mig ett eget alster vid muck. Helt enkelt ett krigsbyte som jag under 50 år iaktagit hemligstämpeln för.
Nu tror vi inte längre att "lede fi" (som på en övning det aktuella året kallades "röd makt" och befälen pekade med hela handen
mot Sovjetunionen... eller var det finnarna de menade?) kan använda materialet för att överraska "de raske svenskarne".
Kartan är ritad natten den 27 november 1971 och sedan analyserad av
meteorologen Gyllenhammar (en mycket trevlig, då ung, nyutexaminerad meteorolog som jag nu får höra har avlidit...)
Vi svävar iväg och fluktar, och lyssnar lite filosofiskt på - Sjörapporten
Ja, i kåken till vänster på tredje våningen satt man och gjorde briljanta väderkartor 1971... Det nya tornet till höger fanns ju inte då. Där på marken stod våra instrument i en termometerbur!
Dessa flygande "antihjältar" tog yours truly till sitt hjärta och döpte om till Väderlappen (ja, jag använde båda...) på Kgl Jämtlands Flygflottilj, F4, på Fröson. Detta var året när elitomgång 711 erbjöd sina vädertjänster för såväl militär -som civilflyget till/från flygplatsen på Östersund/Frösön. Man inser hur väderobsar och prognoser försämrats sedan det gyllene året 1971. Vi bidrog till att surjämtarna kunde brilljera, detta nådens år anno 1971, med hur en väderprognos skall se ut! Idag är allt detta historia, väderprognoserna i Sveriges mitt är misserabla och jämtarna surare än någonsin.
Ansvarig utgivare:
Till BSMWS
Vi börjar med att titta på våra molntyper:
Det finns i huvudsak tre typer av moln:
Stratus-molnen ligger ibland på marknivå och uppfattas då som dimma...
- Låga - de ligger på höjder från markytan upp till 2 km.
- Medelhöga - finns på ca 2 till 7 km höjd.
- Höga - ligger på höjder från 5 km och uppåt.
Stratus-molnen ligger ibland på marknivå och uppfattas då som dimma...
Ja, det mesta av vädret "försiggår" i den relativt korta troposfären, längst ned...
Men hur ”spår” man då väder?
Jo, det finns några knep som man kan lita hyggligt på:- Om det börjar bildas höga slöjmoln (cirrus) på en klarblå himmel brukar det förebåda att en front med tjockare, lägre moln och även nederbörd är på väg.
- Kombineras fallande tryck med att den s k daggpunkten stiger i förhållande till temperaturen, då ökar luftfuktigheten. Det indikerar nederbörd på ingång.
Kallfront
- Om du plötsligt blir våt på huvudet - då har det troligen börjat regna redan...
Väderobservation
vad innehåller den?
På
väderkartan plottas (ritas) information från varje rapportör av
information. Alla observationer görs på jämn timma över hela världen,
och tiden var då synkad till GMT. Det innebär att man får en samstämmig
information vid ett givet
ögonblick.
På den gamla goda tiden satt vi, värnpliktiga små vädertroll, och ritade kartor, varje timma, dygnet runt, året om. Varje station fylls på med denna information. Det blir underlag för att rita en karta med väderläget över ett givet område. Utifrån dessa kartor gör meteorologen sin prognos - som oftast blir helt fel...
Detta är principen för hur meteorologen vill ha väderkartan upplagd för att hen skall kunna göra prognoser. I verkligheten är det betydligt fler observationspunkter för att få så detaljerad information som möjligt för att meteorologen skall kunna gör så exakta nulägesobservationer och därmed prognoser som möjligt.
Förutom observationer vid havs/markytan släpper man även upp väderballonger vid bestämda tidpunkter över hela världen. De data som hela tiden samlas upp av sonden, som hänger under ballongen, skickas via radio ned till marken, och en s k "Metar" upprättas. Det är en form av vertikalt diagram med temperatur, luftfuktighet, lufttryck samt vidstyrka och riktning på olika höjdnivåer. De ger ytterligare underlag för att skapa väderprognoser.
Informationen
om vad som händer högre upp i luftlagren används också t ex av
flygplanen som nyttjar de mycket kraftiga luftströmmar (som inte sällan
har orkanstyrka och mer) kallade jetströmmarna. Detta för att få mindre
luftmotstånd och därmed kunna spara såväl bränsle som tid genom att
"segla med" i jetströmmarna.
På den gamla goda tiden satt vi, värnpliktiga små vädertroll, och ritade kartor, varje timma, dygnet runt, året om. Varje station fylls på med denna information. Det blir underlag för att rita en karta med väderläget över ett givet område. Utifrån dessa kartor gör meteorologen sin prognos - som oftast blir helt fel...
Detta är principen för hur meteorologen vill ha väderkartan upplagd för att hen skall kunna göra prognoser. I verkligheten är det betydligt fler observationspunkter för att få så detaljerad information som möjligt för att meteorologen skall kunna gör så exakta nulägesobservationer och därmed prognoser som möjligt.
Förutom observationer vid havs/markytan släpper man även upp väderballonger vid bestämda tidpunkter över hela världen. De data som hela tiden samlas upp av sonden, som hänger under ballongen, skickas via radio ned till marken, och en s k "Metar" upprättas. Det är en form av vertikalt diagram med temperatur, luftfuktighet, lufttryck samt vidstyrka och riktning på olika höjdnivåer. De ger ytterligare underlag för att skapa väderprognoser.
Och här ett absolut unikum - en väderkarta handplottad av yours truly själv:
Jag lyckades få med mig ett eget alster vid muck. Helt enkelt ett krigsbyte som jag under 50 år iaktagit hemligstämpeln för.
Nu tror vi inte längre att "lede fi" (som på en övning det aktuella året kallades "röd makt" och befälen pekade med hela handen
mot Sovjetunionen... eller var det finnarna de menade?) kan använda materialet för att överraska "de raske svenskarne".
Kartan är ritad natten den 27 november 1971 och sedan analyserad av
meteorologen Gyllenhammar (en mycket trevlig, då ung, nyutexaminerad meteorolog som jag nu får höra har avlidit...)
Så här är varje plats uppbyggd med detaljer om rådande väder.
Vi svävar iväg och fluktar, och lyssnar lite filosofiskt på - Sjörapporten
En potent vädersajt!
Ja, i kåken till vänster på tredje våningen satt man och gjorde briljanta väderkartor 1971... Det nya tornet till höger fanns ju inte då. Där på marken stod våra instrument i en termometerbur!
Dessa flygande "antihjältar" tog yours truly till sitt hjärta och döpte om till Väderlappen (ja, jag använde båda...) på Kgl Jämtlands Flygflottilj, F4, på Fröson. Detta var året när elitomgång 711 erbjöd sina vädertjänster för såväl militär -som civilflyget till/från flygplatsen på Östersund/Frösön. Man inser hur väderobsar och prognoser försämrats sedan det gyllene året 1971. Vi bidrog till att surjämtarna kunde brilljera, detta nådens år anno 1971, med hur en väderprognos skall se ut! Idag är allt detta historia, väderprognoserna i Sveriges mitt är misserabla och jämtarna surare än någonsin.
Ansvarig utgivare:
Till BSMWS